karincollin

tänk vad lycklig man kan bli av svett, skavsår, värkande kropp, utebliven sömn, hård säng och 48 mils bilresa:)

och underbara, glada, trevliga människor, härlig stämning, glädje, kramar, dans, äventyrsbad, skratt, närhet, bra musik, nya kontakter och gemenskap.

för människor som inte upplevt dansvärldens underbara tillvaro så låter det säkert skitmysko.
går antagligen inte att förklara känslan heller.
kanske om man kan jämföra med ngt annat, men jag vet inte vad som skulle kunna mätas med dans faktiskt.
ta din absoluta favoritsysselsättning och lägg till det jag rabblade förr typ.

det är en sån total lycka.
man kan nästan hamna i trans efter en riktigt bra dans.
det har faktiskt hänt att jag inte vetat vart jag varit efter en dans med en jättemysig och duktig kille. minns inget av vår dans heller.
OCH jag har gråtit av lycka.

i'm a freak.

det var för mig den bästa dansmaran hittills, längtar redan till nästa.
det värsta med dansmaror är tomheten efteråt.
man vill INTE in i vardagen igen! man känner sig som ett skal som går runt utan innehåll.
lyckobaksmälla som ngn beskrivit det för mig.

var som en zombie i skolan idag, så jag ska sova en stund nu.