lillköppra and i

inatt klockan kvart över ett lämnade johan enånger och rullade mot övik.
jag följde honom till bussen och sen gick jag ensam hem i månljuset med trillande tårar som blev till is på mina kinder.

det vackra i ett ansikte förvridet av gråt är känslorna bakom.


nu har en dag snart gått älskling:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0