med dig, alltid.

utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav..

ibland känner jag verkligen så.
fast jag inte vill.

eller egentligen bryr jag mig inte, för det är ju jävligt bra oxå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0